Kromfohrländer
1945 ägde Isle
Scheifenbaum en foxterrier,som hon var mycket förtjust över, och korsade fyra
gånger med en hund, som liknade en griffon, men man vet inte riktigt vilken av
de franska griffon-raserna det var. Förmodligen var det en briquet. Dessa
valpar blev hur som helst till rasen kromfohrländer, döpt efter den plats där
den föddes upp, nämligen godset Kromfohrland i Nassau-Siegen.
1953 godkändes den som ras av FCI, men är fortfarande mycket ovanlig.
I Sverige registrerades den första kromfohrländern 1995. Redan innan dess hade
den kommit till Finland.
Rasen har ett jämt humör, går bra ihop med andra hundar och barn. Den är lätt att träna och en utmärkt vakthund. Den är något av en enmanshund, envis och trogen. Den enda sjukdomen inom rasen är problem med knäna.
Huvudet är medellångt
med ovala, medelstora ögon och hängande öron. Kroppen ör medellångt med rak
rygg och lätt uppdragen buklinje. Benen är medellånga, svansen är lågt
ansatt och lång. Den får vara ringlad över ryggen under rörelse.
Pälsen kan vara semisträv (halvsträv), sträv eller långsträv (raggig!).
Den ska ha ett skägg.
Färgen är vit med små eller stora gulröda fläckar.
Mankhöjden är 38 - 46 cm.
