Aïdi

Aïdin är en sällsynt marockansk hundras som är så gott som okänd utanför sitt hemland (Aïdin är förresten Marockos nationalras). Den lär vara en utmärkt skydds- och vakthund, och hade det inte varit för dess temperament skulle den kanske varit populärare. Den liknar de turkiska boskapshundarna.
Man känner inte till ursprunget, men förmodligen härstammar rasen från europeiska bergshundar som kommit över via Gibraltar sund och spritts ut över Atlasbegren. Kanske är den släkt med de stora vita bergshundarna som spreds över Europa från öst för hundratals år sedan. Den är vanlig som herdehund i Tunisien och Algeriet, där den vaktar arabernas tältbyar och vallar boskapen. Den klarar av dagens hetta och nattens kyla utan problem. Den används också till jakt - aïdin spårar upp bytet och den snabba vinthunden sloughi fångar det.
I öknen lär Aïdin vara ovanligare.
Marockos kennelklubb har varit aktiv för att säkra rasens framtid.

Temperamentet är kanske inte det vänligaste; aïdin kan vara vild och lite ovänlig, men den är en bra vakthund och brukshund. Den trivs inte i staden eller som barnhund. Däremot klarar den av de flesta klimat och kan bo ute.

Detta är en kraftfull, vaken och rörlig hund med intensiv, genomträngande blick.
Huvudet är ganska långt med långt nosparti och lätt stop. Ögonen ska helst vara mörka men skiftar precis som nosspegeln alltefter hundens pälsfärg. Öronen bärs till hälften upprättstående när hunden är uppmärksam, annars är de hängande. Ibland kuperas både öron och svans i hemlandet, men detta är inte önskvärt. Kroppen är ganska lång med djup bröstkorg (som når nedanför armbågen!) och medellånga ben. Svansen är lång.
Pälsen är ca 6 cm lång, längre på benen och svansen. Den ska vara tätt åtliggande, grov och styv.
Färgen kan vara vit eller creme. Varggrå eller vit med grå fläckar förekommer också.
Mankhöjden ligger på ca 52 - 62 cm.

Tillbaka